Sista dagen pa semestern.... Imorgon Zambia!
Hej igen!
Nu har vi tankt att vi ska vara flitiga och skriva igen, inte sa langt som sist, dock, vi lovar! Sedan sist har vi spatserat runt i Durban, Tove har klippt sig pa en (fick vi veta sen) posh frisorsalong och vi har spenderat tid pa en mindre poshig markand. Inga andra turister i sikte (eller for den delen folk med samma hudfarg som vi), wonder why??? anna fyndade armband som visade sig betyda i tur o ordning att anna ar gift, anka och forlovad - Mats, valj sjalv! ;-) Vi fick aven provat lokala specialiteten "bunny chow"=getcurry i limpa, helt ok tyckte vi! Men oj, vilken carbo-overload, vitt brod far man ju inte for lite av har - vi har kommit till toasternas forlovade hemland och variationerana ar forvanansvart o-fantasifulla! I Durban blev vi ju tvungna att drinka och intog passande nog med Toves nya har, poshstallet Bohemeian Bean Bag, men upptackte snart att har ska det inte drinkas, utan "shottas" rejalt. Tlll sist fick vi fly faltet fro att komma undan en alltfor tung baksmalla (som vi bestamt havdar att malariamedicinen Lariam ligger bakom!) pa Bazbussen!
Nasta stopp var Drakbergen, dar vi hann med en hike och en dagsutflykt till Lesotho, landet som ligger mitt inne i SA. Lesotho ar varldens tredje fattigaste land, har ingen infrastruktur, och ar valdigt vackert. Hostelet vi bodde pa, visade sig vara himla trevligt, vi provade bade pool, jacuzzi och bar (m shot!!)! Vi blev aven bjudna pa mat, en 5-timmars Poijtje, gjord av Troy (tray? trevor? o hette hunden hugo eller google? o var det hunden hans overhuvudtaget?), som hade skolkat fran jobbet som fonstermalare, och vigt dagen at att laga gryta o dricka vin, Vi var glada att slippa skosule/rostbiffen som var pa hostelets egen meny. Hann aven med en jordnotssmors-macka med blivande hollandska kollegor, som, liksom vi, hade svart att dolja en viss skepism nar vi besokte den lokala "healern" alt medicinmannen i lesotho!
Idag har vi rest t Jo-burg med Baz/bussen, sista strackan och det var med viss sorg i blicken vi sade farval till detta bussbolag, da detta ressatt har varit och fungerat ypperligt Vi holl dock pa att missa bussen, som var extra tidig, eftersom anna precis hade plumsat i poolen, och fick darefter plumsa rakt pa bussen.
Sa - imorgon - ZAMBIA! Vi ar saklart lite spanda och nervosa, men hoppas pa att det hela ska ga bra! Blir spannande att se vem som kommer o moter oss pa flygplatsen - och om vi kommer forbi Visum-kontrollen utan mutor! Gar tyvarr inte att ladda upp bilder har... far bli vid tillfalle!
Kram o massa karlek till er darhemma! Vi aterkommer nar vi befinner oss vid en fungerande internetanslutning!
Nu har vi tankt att vi ska vara flitiga och skriva igen, inte sa langt som sist, dock, vi lovar! Sedan sist har vi spatserat runt i Durban, Tove har klippt sig pa en (fick vi veta sen) posh frisorsalong och vi har spenderat tid pa en mindre poshig markand. Inga andra turister i sikte (eller for den delen folk med samma hudfarg som vi), wonder why??? anna fyndade armband som visade sig betyda i tur o ordning att anna ar gift, anka och forlovad - Mats, valj sjalv! ;-) Vi fick aven provat lokala specialiteten "bunny chow"=getcurry i limpa, helt ok tyckte vi! Men oj, vilken carbo-overload, vitt brod far man ju inte for lite av har - vi har kommit till toasternas forlovade hemland och variationerana ar forvanansvart o-fantasifulla! I Durban blev vi ju tvungna att drinka och intog passande nog med Toves nya har, poshstallet Bohemeian Bean Bag, men upptackte snart att har ska det inte drinkas, utan "shottas" rejalt. Tlll sist fick vi fly faltet fro att komma undan en alltfor tung baksmalla (som vi bestamt havdar att malariamedicinen Lariam ligger bakom!) pa Bazbussen!
Nasta stopp var Drakbergen, dar vi hann med en hike och en dagsutflykt till Lesotho, landet som ligger mitt inne i SA. Lesotho ar varldens tredje fattigaste land, har ingen infrastruktur, och ar valdigt vackert. Hostelet vi bodde pa, visade sig vara himla trevligt, vi provade bade pool, jacuzzi och bar (m shot!!)! Vi blev aven bjudna pa mat, en 5-timmars Poijtje, gjord av Troy (tray? trevor? o hette hunden hugo eller google? o var det hunden hans overhuvudtaget?), som hade skolkat fran jobbet som fonstermalare, och vigt dagen at att laga gryta o dricka vin, Vi var glada att slippa skosule/rostbiffen som var pa hostelets egen meny. Hann aven med en jordnotssmors-macka med blivande hollandska kollegor, som, liksom vi, hade svart att dolja en viss skepism nar vi besokte den lokala "healern" alt medicinmannen i lesotho!
Idag har vi rest t Jo-burg med Baz/bussen, sista strackan och det var med viss sorg i blicken vi sade farval till detta bussbolag, da detta ressatt har varit och fungerat ypperligt Vi holl dock pa att missa bussen, som var extra tidig, eftersom anna precis hade plumsat i poolen, och fick darefter plumsa rakt pa bussen.
Sa - imorgon - ZAMBIA! Vi ar saklart lite spanda och nervosa, men hoppas pa att det hela ska ga bra! Blir spannande att se vem som kommer o moter oss pa flygplatsen - och om vi kommer forbi Visum-kontrollen utan mutor! Gar tyvarr inte att ladda upp bilder har... far bli vid tillfalle!
Kram o massa karlek till er darhemma! Vi aterkommer nar vi befinner oss vid en fungerande internetanslutning!
Sydafrika...! 21 dagar på resande fot!
Hej alla ni som e sugna på att läsa!! Nu har vi ÄNTLIGEN efter mycket påbackning (läs tjat) lyckats ta oss samman till att skapa en liten blogg över vår resa!! Vi kan ju börja med att förvarna att detta första inlägg kommer till at vara låååånt, så att vi e antagligen väl medvtena om att det nog bara e våra bättre hälfter och våra geners upphov som kommer att orka till sista dikteringen!! Well, det tar ju lite tid att sammanfatta 3 veckors resan, men men den som väntar på nåt gott väntar aldrig.....jaja några bilder får ni här att njuta av, men resten kommer på facebook då uppladdningssystemet här är apsegt!!
Tja, för 3 veckor och 1 dag sedan landade Anna å Tove (Tåååååve) , numera ocksa kända som Annakaka å Cissibaka i en meget varm Kapstad! En smula förvirrade, då vi blev positivt överraskade av all den fria spriten (inget aeroflot här inte!!) på British airways, dock höll det på att sluta i förskräckelse då toaletterna plötsligt utannoserades som trasiga! Tack vare en teknisk steward och ännu mer rödvin kunde färden fortsätta!!
Hostelet visade sig vara 5-stjärnigt, vi tillhörde trots att vi redan e halvgamla den yngre delen av skaran och delade bl.a. dorm med den 50-åriga racercyklisten Günther aus Deutschland som även hade en fablesse för Sambucca, Kinderschokolade och Haribo goldbären (importerade hemifrån så klart!) Han dök upp med jämna mellanrum under hela vår kapstadenvistelse, men det e en helt annan historia!
Kapstaden är en fantastisk och fascinerande stad, men samtidigt oehört segregerad. Inne i staden upplever man en väldigt modern storstad med cafeér, affärer och klubbar liknande de som man kan hitta i vilken europeisk stad som helst! Dessutom har staden flera väldigt vackra stränder, dock med iiiiskallt vatten, som e varmare när det e vinter här. Paradoxen är dock att kapstaden (och alla andra stoa städer i SA) är som spökstäder på natten, då det helt enkelt är för farligt att gå ut! Människor stänger in sig bakom sin taggtrådsstaket då skyningen lägger sifg! Att gå de 100 m som vi hade till den största restaurantgatan i Kapstaden, var tydligen otänkbart, så vi åkte taxi. Vi upplevde segregationen extremt tydligt under en townshiptur, då vi besökte ett av slumområdena och blev guidade av en av invånarna. Vi har därför nu druckit hemmagjord öl, ingen vidare smakupplevelse! Vi kan nu även konstatera att den lokala medicinmannen inte riktigt använder samma typ av remedier som vi e vana vid! Man får en besk eftersmak i munnen då man gång på gång får bekräftat att resterna av apartheid fortfarande är högst verkliga. Svarta människor servar vita vart vi än kommer!
Vi kan dock konstatera att Table mountain, Robben island (Mandelas fängelse) är väldigt vackra och sevärda! Kapstaden i sig är också väldigt vacker! Vi hann också med en sväng i omgivningarna runt staden då vi tog en vintur i Stellenboschregionen och fick smaka den typiska sydafrikanska druvan Pinotage. Himla trevlig tur, men myyyycket vin på få timmar. Vi stiftade bekantskap med tre franska esom efter några vingårdar bjöd med oss på en utflykt till godahoppsudden i deras bil efter att vi diskretg hade hintat att vi VERKLIGEN ville dit, men det var ju svårt utan bil! Sagt och gjort så blev vi hämntade en tidig morgon och redan efter en timme ihärdiga försök att starta en konversation utan att lyckas insåg vi hur resten av dagen skulle förlöpa - i fransk tystnad! Men men, vi fick en billig tur av en vild och vacker godahoppsudde! Vi hann även med en nice reaggaekonsert i de botaniska trädgårdarna.
Efter lite dividerande beslutatde vi att det bästa sättet att ta sig vidare längs kusten var med bazbus, en minbuss avsedd för backpackers som kör från dörr till dörr på hosteln. Lite dyrare, men ack så mycket mer flexibelt, speciellt i ett land som sydafrika där man inte kan röra sig fritt ute på kvällningen, speciellt inte med bagage!
På bussen möter man allehanda typer. Denna första mogen hoppar först en man i 50-årsålder och rastaflätor på med sin förmodade partner, numera kallad hippiekvinnan, som har på en droppande dyblöt klänninng! Dessa människor var väldigt öppna, pratade med alla om att de nyligen hade blivit själsfränder, intill mannen plötsligen hoppar av bussen och kvinna kommer på att hon har glömt hälften av sitt bagage... tja speciella..... Första stoppet blev spontant, efter ett tips av en medresenär på bussen, ett ställe som hette Wilderness som visade sig ha en fantastisk strand, där vi fick vårt första dopp i stora vågor och varmt vatten. Vi ler fortfarande vid minnet! Hostelet var undrbart och låg precis på stranden. Frokosten åt man på balkongen med utsikt över havet. Vi stiftade här bekantskap med ett trevligt tyskt par som vi kanotade med dagen efter och vi kan upplysa om att Anna å Tove numera är proffs, funderade till och med på att ställa upp i OS-truppen i år, så pojkvänner se upp i sommar, helgeå här kommer vi!
Därefter åkte vi till Plettenburg bay, här hände inte så mycket, vi låg på stranden en dag och åkte sen vidare storms river, som är ävertyrsmetropolen på garden route, det vackra landskapet läng kusten efter kapstaden. Här gjorde vi nåt oväntat, hastigt och lustigt bestämde vi att vi skulle hoppa världens högsta bungeejump! Anna uttryckte en viss tveksamhet, och kunde inte sova, men det skulle ju göras! Vi fick lite push från vår nya vän Vera. Hoppet var galet, förskräckligt och fantastiskt! Kan bara säga att man e inte kaxig när man står där ute på bron! Men WE DID IT!!
Sen var det dags Jeffersbay, suffmeccat! Vi bodde på det legendariska Island vibe. Där mötte vi av den lättöverförfriskade managern Kuno ("cool bananas") som inte visste var nån skulle bo, utan man erövra första bästa lediga säng. Sen var det fest med 50:50 drinkar och bazbusgänget!! Här shoppade vi loss på Billabong-outleten och kan numera se ut som riktiga surfbrudar! Här red vi också på hästar. En vild upplevelse som de ädla delarna först glömde efter ett par dagar! Dock höll vi på att skita på oss när ledaren sa " and now we go fast" varpå satte av i vild galopp längs stranden. Tove hade full sjå med hästen "Willy-the wild" och blev tillsagt att hon INTE fick hålla i sadlen då denna kunde trilla av! Kul var det iaf. Efteråt.
Däefter spenderades två nätter på all-inclusive backpackersresorten Buccaners, vi kallade det för sekten! Tänk sällskapsresan med dreads! Mysiga små stugor och vacker och öde strand. Vi åkte på cykeltur och träffade Xhosakvinnan mama Tufu och fick gå rumt i hennes hydda!
Sedan var det dag för Bulungula, ute i ingenstans! 3 timmar i bil och därefter 1 timmers promenad (då Tove hawaianas dränktes i ett träsk!) alt. 4x4 på en väg som inte finns! Bulungula är ett ekohostel, ett av de få som finns i världen som drivs av en Xhosa(stam)by. Vi fick prova både mulltoaletter,raketduschar och lerhyddor. Detta är det enda ställe vi har bott på som inte vara inhängnat utan en integrerad del av byn. Vi fick med hjälp av en stamkvinna uppleva hennes vardag med allt vad det innebär, bära vatten, samla ved och laga mat. Vacker ansiktmålning (Anna blev rudolf med röda mulen) och scarf modell påskakärring ingick! Låter kanske turistisk men var inte det...! Väldigt speciellt ställe, med många hitta-sig-själv-människor. Stjärnhimlen och trummorna kring lägerelden på kvällarna var magiskt!
Coffee bay blev nästa anhalt med taxi och full man som viskade det enda han kunde på engelska, nämligen I LÖÖÖÖÖÖV U i toves öra under hela resan och försökte kyssa henne. Anna hade vääääligt roligt!! Hostlet coffe schack har legendariskt rykte. Väldigt mysig! omgivningen är fantastiskt vacker. Vi gick här på en hike till närliggande byn, hole in the wall och fick sedan lift på polisens pickupflak på vägen tillbaka! Här lärde vi oss också att stå upp på surfingbrädan, tack vare en tålmodig instruktör och fantastiska vågor! Här lever man efter devisen Afritude på många sätt!
Vi är nu i Durban, har ännu inte hunnit se så mycket mer än köpcentrat efterso vi har spenderat dagen med att fixa inför det snart stundande Zambia! I morgon väntar little India och marknad och däefter bär det vidar mot drakensberg, lesotho och sedan Jo-burg. Vi flyger därifrån till Lusaka och sedan börjar nästa äventyr! Vår första månad har varit kalas på ala sätt, vi har verkligen haft semester, men inte legat på latsidan! Som vi har sagt till varanda så har vi allt här, utom vår kära pojkvänner som vi så klart saknar en massa!
Oj det blev långt, vet inte hur många som orkat hänga med ääääända hit, hoppas iaf att det e bra med er alla där hemma, vi tänker på er! Vi vet inte ritkigt hur det blir med uppdateringar i Zambia, men vi löser det på nåt sätt och återkommer om förhoppningsvis inte allt för länge!!
Massa kärlek från stud. medarna
Tja, för 3 veckor och 1 dag sedan landade Anna å Tove (Tåååååve) , numera ocksa kända som Annakaka å Cissibaka i en meget varm Kapstad! En smula förvirrade, då vi blev positivt överraskade av all den fria spriten (inget aeroflot här inte!!) på British airways, dock höll det på att sluta i förskräckelse då toaletterna plötsligt utannoserades som trasiga! Tack vare en teknisk steward och ännu mer rödvin kunde färden fortsätta!!
Hostelet visade sig vara 5-stjärnigt, vi tillhörde trots att vi redan e halvgamla den yngre delen av skaran och delade bl.a. dorm med den 50-åriga racercyklisten Günther aus Deutschland som även hade en fablesse för Sambucca, Kinderschokolade och Haribo goldbären (importerade hemifrån så klart!) Han dök upp med jämna mellanrum under hela vår kapstadenvistelse, men det e en helt annan historia!
Kapstaden är en fantastisk och fascinerande stad, men samtidigt oehört segregerad. Inne i staden upplever man en väldigt modern storstad med cafeér, affärer och klubbar liknande de som man kan hitta i vilken europeisk stad som helst! Dessutom har staden flera väldigt vackra stränder, dock med iiiiskallt vatten, som e varmare när det e vinter här. Paradoxen är dock att kapstaden (och alla andra stoa städer i SA) är som spökstäder på natten, då det helt enkelt är för farligt att gå ut! Människor stänger in sig bakom sin taggtrådsstaket då skyningen lägger sifg! Att gå de 100 m som vi hade till den största restaurantgatan i Kapstaden, var tydligen otänkbart, så vi åkte taxi. Vi upplevde segregationen extremt tydligt under en townshiptur, då vi besökte ett av slumområdena och blev guidade av en av invånarna. Vi har därför nu druckit hemmagjord öl, ingen vidare smakupplevelse! Vi kan nu även konstatera att den lokala medicinmannen inte riktigt använder samma typ av remedier som vi e vana vid! Man får en besk eftersmak i munnen då man gång på gång får bekräftat att resterna av apartheid fortfarande är högst verkliga. Svarta människor servar vita vart vi än kommer!
Vi kan dock konstatera att Table mountain, Robben island (Mandelas fängelse) är väldigt vackra och sevärda! Kapstaden i sig är också väldigt vacker! Vi hann också med en sväng i omgivningarna runt staden då vi tog en vintur i Stellenboschregionen och fick smaka den typiska sydafrikanska druvan Pinotage. Himla trevlig tur, men myyyycket vin på få timmar. Vi stiftade bekantskap med tre franska esom efter några vingårdar bjöd med oss på en utflykt till godahoppsudden i deras bil efter att vi diskretg hade hintat att vi VERKLIGEN ville dit, men det var ju svårt utan bil! Sagt och gjort så blev vi hämntade en tidig morgon och redan efter en timme ihärdiga försök att starta en konversation utan att lyckas insåg vi hur resten av dagen skulle förlöpa - i fransk tystnad! Men men, vi fick en billig tur av en vild och vacker godahoppsudde! Vi hann även med en nice reaggaekonsert i de botaniska trädgårdarna.
Efter lite dividerande beslutatde vi att det bästa sättet att ta sig vidare längs kusten var med bazbus, en minbuss avsedd för backpackers som kör från dörr till dörr på hosteln. Lite dyrare, men ack så mycket mer flexibelt, speciellt i ett land som sydafrika där man inte kan röra sig fritt ute på kvällningen, speciellt inte med bagage!
På bussen möter man allehanda typer. Denna första mogen hoppar först en man i 50-årsålder och rastaflätor på med sin förmodade partner, numera kallad hippiekvinnan, som har på en droppande dyblöt klänninng! Dessa människor var väldigt öppna, pratade med alla om att de nyligen hade blivit själsfränder, intill mannen plötsligen hoppar av bussen och kvinna kommer på att hon har glömt hälften av sitt bagage... tja speciella..... Första stoppet blev spontant, efter ett tips av en medresenär på bussen, ett ställe som hette Wilderness som visade sig ha en fantastisk strand, där vi fick vårt första dopp i stora vågor och varmt vatten. Vi ler fortfarande vid minnet! Hostelet var undrbart och låg precis på stranden. Frokosten åt man på balkongen med utsikt över havet. Vi stiftade här bekantskap med ett trevligt tyskt par som vi kanotade med dagen efter och vi kan upplysa om att Anna å Tove numera är proffs, funderade till och med på att ställa upp i OS-truppen i år, så pojkvänner se upp i sommar, helgeå här kommer vi!
Därefter åkte vi till Plettenburg bay, här hände inte så mycket, vi låg på stranden en dag och åkte sen vidare storms river, som är ävertyrsmetropolen på garden route, det vackra landskapet läng kusten efter kapstaden. Här gjorde vi nåt oväntat, hastigt och lustigt bestämde vi att vi skulle hoppa världens högsta bungeejump! Anna uttryckte en viss tveksamhet, och kunde inte sova, men det skulle ju göras! Vi fick lite push från vår nya vän Vera. Hoppet var galet, förskräckligt och fantastiskt! Kan bara säga att man e inte kaxig när man står där ute på bron! Men WE DID IT!!
Sen var det dags Jeffersbay, suffmeccat! Vi bodde på det legendariska Island vibe. Där mötte vi av den lättöverförfriskade managern Kuno ("cool bananas") som inte visste var nån skulle bo, utan man erövra första bästa lediga säng. Sen var det fest med 50:50 drinkar och bazbusgänget!! Här shoppade vi loss på Billabong-outleten och kan numera se ut som riktiga surfbrudar! Här red vi också på hästar. En vild upplevelse som de ädla delarna först glömde efter ett par dagar! Dock höll vi på att skita på oss när ledaren sa " and now we go fast" varpå satte av i vild galopp längs stranden. Tove hade full sjå med hästen "Willy-the wild" och blev tillsagt att hon INTE fick hålla i sadlen då denna kunde trilla av! Kul var det iaf. Efteråt.
Däefter spenderades två nätter på all-inclusive backpackersresorten Buccaners, vi kallade det för sekten! Tänk sällskapsresan med dreads! Mysiga små stugor och vacker och öde strand. Vi åkte på cykeltur och träffade Xhosakvinnan mama Tufu och fick gå rumt i hennes hydda!
Sedan var det dag för Bulungula, ute i ingenstans! 3 timmar i bil och därefter 1 timmers promenad (då Tove hawaianas dränktes i ett träsk!) alt. 4x4 på en väg som inte finns! Bulungula är ett ekohostel, ett av de få som finns i världen som drivs av en Xhosa(stam)by. Vi fick prova både mulltoaletter,raketduschar och lerhyddor. Detta är det enda ställe vi har bott på som inte vara inhängnat utan en integrerad del av byn. Vi fick med hjälp av en stamkvinna uppleva hennes vardag med allt vad det innebär, bära vatten, samla ved och laga mat. Vacker ansiktmålning (Anna blev rudolf med röda mulen) och scarf modell påskakärring ingick! Låter kanske turistisk men var inte det...! Väldigt speciellt ställe, med många hitta-sig-själv-människor. Stjärnhimlen och trummorna kring lägerelden på kvällarna var magiskt!
Coffee bay blev nästa anhalt med taxi och full man som viskade det enda han kunde på engelska, nämligen I LÖÖÖÖÖÖV U i toves öra under hela resan och försökte kyssa henne. Anna hade vääääligt roligt!! Hostlet coffe schack har legendariskt rykte. Väldigt mysig! omgivningen är fantastiskt vacker. Vi gick här på en hike till närliggande byn, hole in the wall och fick sedan lift på polisens pickupflak på vägen tillbaka! Här lärde vi oss också att stå upp på surfingbrädan, tack vare en tålmodig instruktör och fantastiska vågor! Här lever man efter devisen Afritude på många sätt!
Vi är nu i Durban, har ännu inte hunnit se så mycket mer än köpcentrat efterso vi har spenderat dagen med att fixa inför det snart stundande Zambia! I morgon väntar little India och marknad och däefter bär det vidar mot drakensberg, lesotho och sedan Jo-burg. Vi flyger därifrån till Lusaka och sedan börjar nästa äventyr! Vår första månad har varit kalas på ala sätt, vi har verkligen haft semester, men inte legat på latsidan! Som vi har sagt till varanda så har vi allt här, utom vår kära pojkvänner som vi så klart saknar en massa!
Oj det blev långt, vet inte hur många som orkat hänga med ääääända hit, hoppas iaf att det e bra med er alla där hemma, vi tänker på er! Vi vet inte ritkigt hur det blir med uppdateringar i Zambia, men vi löser det på nåt sätt och återkommer om förhoppningsvis inte allt för länge!!
Massa kärlek från stud. medarna
